a memorial for all wars: the Polynational War Memorial
 

Rapport från workshopen Dossin-Mechelen

By: Jon Brunberg | posted: 3/22/2007 1:00:00 AM

 

English version

Det verkar som om det sedan några år tillbaka är högkonjunktur för omfattande Europeiska arkitekturprojekt till minnet av förintelsens offer. Om Daniel Libeskinds "Judiska Museum" i Berlin, som stod färdigt 1999, var det projekt som banade väg så skulle man kunna säga att Peter Eisenman med sitt "Monumentet för Europas mördade Judar" (2005) bekräftade att tiden var mogen. Och fler projekt är på väg att realiseras. De finska arkitekterna Lahdelma & Mahlamäki vann nyligen en tävling om "Museet för de Polska Judarnas historia" som kommer att byggas på samma plats i Warzava där det judiska gettot var beläget, och nu planerar också den Belgiska staden Mechelen att skapa en minnesplats i och omkring den byggnad som tjänade som koncentrationsläger 1942-1944 under Nazisternas ockupation av Belgien.

Hur kommer det sig att dessa projekt realiseras just nu, när över sextio år har gått sedan förintelsen? (Jämför t.ex. med USA där the US Holocaust Museum invigdes redan 1983) Jag antar att det i dag finns en utbredd oro för att kunskapen om det som hände under andra världskriget skall gå förlorad för kommande generationer när de som upplevde förintelsen gått bort, en oro som ytterligare förstärks av en framväxande främlingsfientlig extremism i Europa. Kanske är det också så att det är först nu som spänningarna mellan före detta förövare, befolkningen i stort, de som överlevde koncentrationslägren och de anhöriga, minskat så mycket att det lock, som trots allt legat över den skuldtyngda debatten, nu har kunnat lyftas av.

Den planerade minnesplatsen i Mechelen var hursomhelst den huvudsakliga anledningen till att arkitekturhögskolan W&K Sint Lucas i Bryssel arrangerade en internationell workshop på temat "föreställningar om framtidens symboliska platser". Workshopen lockade 140 magisterstudenter i arkitektur från hela Eurpa, cirka 40 lärare och gästprofessorer och en rad föreläsare till Mechelen den 13-18 mars. Jag fanns på plats för att föreläsa om mitt projekt "Det Polynationella Krigsminnesmonumentet" och för att handleda en av studentgrupperna.

Vad har då egentligen denna vackra och historiskt betydelsefulla stad egentligen med förintelsen att göra? Mechelen var den första stad i Europa som byggde en järnväg och staden kom snabbt att bli regionens viktigaste järnvägsknut, vilket gjorde staden till en strategiskt viktig plats för Nazisterna i deras diaboliska plan för att göra Europa "judenrein". Dessutom ligger Mechelen nästan mitt emellan storstäderna Antwerpen och Bryssel. Omkring 25.000 Holländska och Belgiska judar samlades upp av Nazisterna i Mechelen varifrån de sedan deporterades till arbets- eller förintelseläger i östra Europa. Få av de deporterade överlevde.

Den byggnad som tjänade som uppsamlingsplats står fortfarande kvar och kallas i dag för "Dossin-kasernern". Tre av de fyra huskroppar som omger innergården har i dag gjorts om till lyxbostäder, och det är bara den östra delen som fortfarande påminner om deportationerna. Utanför den östra ingången finns ett litet monument och en minnestavla och en av flyglarna innehåller ett förintelse- och motståndsmuseum. Även om det knappast är klarlagt exakt vad den framtida minnesplatsen kommer att omfatta (den första fasen i en arkitekttävling har visserligen redan inletts, men resultatet kan dröja flera år) så är det just den östra delen av byggnaden och den tomt som binder samman Dossin med ett intilliggande före detta fängelse och ett stängt och halvt övervuxet kloster, som kan användas för projektet.

Workshopen var i första hand ämnad att ge en kommande generation arkitekter kunskap om förintelsen, men man kan anta att den också syftade att ge input till det pågående planeringsarbetet med minnesplatsen. Det kom hursomhelst att bli ett intressant och mycket intensivt evenemang. Den mycket välorganiserade workshopen kickade igång med en serie föreläsare; förutom undertecknad också bland andra konstnären Ester Shalev Gerz and filosofen Dr Detlef Hoffmann, såväl som en serie representanter från Sint Lucas, den flamländske statsarkitekten, den Judiska samfälligheten och stadsförvaltningen.

Med dessa föreläsningar färskt i minne och efter en serie studiebesök, bland annat till det närliggande arbets- och koncentrationslägret i Breendonk, så hade studenterna knappt tre dagar på sig att genomföra ett projekt för den angivna tomten. De 16 studenter som jag handledde tillsammans med Kristina Kotov och Sophie Laenen hade valt "mixed media" som alternativ vid sin ansökan till workshopen. Som konstnär kan den termen förefalla aningen daterad till video- och installationskonstens framväxt i slutet på åttiotalet, men i Belgien finns mixed media på arkitektstudenternas schema, vilket vad jag förstått innebär användande av digital teknik i arkitekturprocesser och presentationer. I vilket fall som helst var det klart från början att vi skulle formera ett slags experimentell, eller "media-konst-influerad" grupp. Jag förväntade mig därför inte att vi skulle ha något att göra med den urvalsprocess med återkommande jurybedömningar som pågick under hela workshopen, men till min glädje vann en av studentgrupperna i mixed media-gruppen ett tredjepris för ett mycket väl tänkt, utfört och presenterat förslag som inkuderade en rad interaktiva audiovisuella installationer.

Det är inte helt enkelt att försöka summera lärdomarna av ett så komplext evenemang som detta, men min känsla efter att ha spenderat en hel del tid med studenterna är att det historiska arv som förintelsen, som specifik historisk händelse, lämnar efter sig, kommer att med tiden bli allt mer integrerat med kommande liknande händelser av kommande generationer. Det Rwandiska folkmordet visade att förintelsen inte var en isolerad händelse i samtidshistorien utan att sådana folkmord måste kunna hanteras och förhindras av samtidens samhällen. Det visade också att förintelsens arv är i högsta grad aktuellt och att en förståelse av dess historia är av yttersta vikt för att kunna förstå de samtida folkmordens mekanismer.

Resultatet av fem dagars hårt arbete och inspirerande input levererade kanske inte ett svar på den ambitiösa uppmaningen att "föreställa sig framtidens symboliska platser" men jag är övertygad om att workshopen satte igång en process hos många de studenter som deltog i den. Den gav också mig en hel del att tänka på.

 

blog comments powered by Disqus












IMAGES:

1. Karta med över Mechelen, med området för den planerade minnesplatsen markerad i grått
2. Dossin-kasernens östra byggnad.
3. Minnesmonument vid Dossins östra entré
4. Lamot konferenscenter där workshopen anordnades
5. Det stängda klostret som avslutar tomten vid Dossin
6. Besök på det forna koncentrationslägret Breendonk
7. Besök på det forna koncentrationslägret Breendonk
8. Mixed Media group 46a: Danielle, Fiona, Gordon och Rein
9. Mixed Media group 46a: Gordon, Danielle, Fiona och Nevb
10. Mixed Media group 46b under en av jurypresentationerna
11. Mixed Media group 46b: Kelly, Patrycja, Anna och Shermel

alla bilder © Jon Brunberg

RECENT NEWS ARTICLES

2024-02-24 | Update Log 2024

2024-01-04 | Updated Donation Page

2023-12-17 | An alarming picture

ONLINE MEMORIALS

Number of names in the Online War Memorials Collection

578,713

SHARE: 

Add to Facebook   Twitter this!   Bookmark w delicious   Add to Stumbleupon   RSS Feed   submit to reddit  

DONATE

We accept PayPal donations. Donations help maintaining this website (war-memorial.net).

SUBSCRIBE

rss 2.0 feed News
rss 2.0 feed Memorials

 

 

GOOGLE ADS

Advertisment is a distraction, we know, but it helps us pay our ISP.